Tidigare ikväll gav jag mig ut på en liten utflykt. Jag har inte fått min vagn klar än vad det gäller el och allt man bör ha med sig. Men man kan ju alltid se sig omkring och tänka sig hur det skulle funka att fricampa alternativt campingcampa (det blev en konstigt ord).

Eftersom jag är en gammal knutte tog jag hojen. 26 C i skuggan, nyrastad jycke och inget annat på schemat. Först körde jag ut till Bodavikens camping. Där sprang jag mycket som grabb eftersom jag är uppvuxen i trakten. Men när jag såg raderna av vagnar med förtält, nätt och jämnt fyra meter emellan, mitt i stekheta solen, valde jag att inte be att få göra ett studiebesök där. Nu vet jag att det finns helt andra finare platser där.

Så jag tuffade vidare förbi Kolmårdens djurpark och mot Kvarsebo. Utmed vägen fanns det gott om små gluggar i direkt anslutning till vägen. Nog med rum för att kunna köra in bil & vagn för övernattning. Inga skyltar som sa något om campingförbud. Men vem är markägaren och hur tar man reda på det mitt i vilda skogen?

Efter Kvarsebo tuffade jag mot Nävekvarn. Nere vid Bråviken låg således Bråvikens camping. Finns listad här på H-C. Till synes en riktig pärla. Tänkbart, om jycken får följa med. Men jag hade en tanke med denna expidition. Det var att lokalisera Strandstuviken. En CC-camping där man får ha hunden med sig och som är åretruntöppen.

Mot Arnö. Ja den campingen är ju ingen plats folk bara dräller in på. Det var snirkliga vägar genom små samhällen och under riksvägar och korsningar. Tur att det var skyltat. Väl framme slås jag av två saker. CC-skyltat till vänster, bom och ganska folktomt. Fast det stod vagnar och husbilar där. Rakt fram, allmän camping, bom och inte en själ i syne, fast det stod vagnar och husbilar där.

Nå, nu är kanske en söndagskväll inte den bästa tidpunkten för ett studiebesök. Men nu hittar jag iallafall. Och sedan tog jag gamla Nyköpingsvägen tillbaka. Där fanns också flera möjligheter till fricamping lade jag märke till. En annan sak jag lade märke till är att vad som helst i husväg kan dras efter ett motorfordon utan att lagens långa arm sträcker ut densamma.

Jag hamnade nämligen bakom ett hus på hjul utan varningsrektangel, ljus eller lyktor och med en markfrigång på någon centimeter dragen av en Chevavan. Måste ha varit någon slags bod för lotteriförsäljning eller dylikt. Tre mc-poliser bara tittade på medans detta märkliga ekipaget rullade ack så försiktigt fram i kanske 5 km/t.

Nå, efter tre timmar på hojen var jag en smula öm i min inte helt magra eller krya lekamen. Så det var dags att bränna hem. Hoppas jag kan hitta en plats för husvagnen där den kan stå lite mer permanent utan att det ska kosta långliggaravgifter. Det är en utgift jag inte riktigt har täckning för. Om jag inte säger upp lägenheten förstås. Men det känns lite vääl ...

/grandebarda