Så var den lilla detaljen med "Kryckan" fixad. Jag hade helt enkelt inte tagit i ordenligt nog. Mellan 1996 - 2006 tränade jag styrkelyft tillsammans med en kompis jag åkt mycket hoj ihop med. Som av en slump fick jag hoppa in som "coach" på en styrkelyftstävling. Efter den tävlingen fick jag en sådan erbarmlig träningsvärk. Enbart av att linda knälindor och massera in Tiger Balm samt dra på dräkter. Så vi började träna ihop efter det. Jag fick sluta p.g.a. min reumatism som satte sig i handlederna och vänstra höften. Går inte att varken bänka, böja eller markdra då, tyvärr. Men jag går med hund. Varje dag, året runt.
Just p.g.a att jag har tränat hårt och länge var jag varsam när jag drog i "kryckan" d.v.s - handbromsen till vagnen. Under mina bästa dagar drog jag över 220 i mark så jag har haft sönder ett och annat enkom för att jag tagit i mer än nödvändigt. Men i detta fallet tydligen för lite. Man får tacka för sånt som är gratis lärdom. Minus dyr soppa in till husvagnsmojjen. Men jag lär bli stammis där så, what the heck!
Nu är vagnen i körklart skick. Gasol och ledningar fixat, ny kompositflaska nyfylld. All extern el ok. Bromsar nya och nu vet jag exakt hur hårt jag ska dra i kryckan. Återstår ... 12 volt. Samt allt man kan behöva för inledningsvis korta turer i de närmaste omgivningarna, övernattningar på P-platser och ställplatser samt fricamping på chans. Spanar som en tok på hur vagnar & husbilar står. Och de tycks stå i princip överallt.
Då behöver jag kylskåp. Hur jag får igång det vet jag inte. Snacka om positivt och naivt blåbär. Jag har gasol men vet inte hur att använda den. Dessutom, tolv volten, jag har kollat på sladdar och kopplingar som finns. Det verkar vara orginal á la 70-tal. Kan det vara 6 volt? Kopplingarna är iallafall hanne-hona 2 pol. Som när jag började mickla med hemelektronik som grabb, med högtalarbyggen och ljusorglar. Low tech.
Sedan vore det ju trevligt att få till åtminstonde mobilt bredband och en lappelitoppi. Då bör jag även kunna kolla på tävä. Med vissa modifikationer. Allt jag gör bör dock hamna inom ramen för vad en sjukpensionär har råd med. Så med det i betraktande ska jag väl stanna hemma och käka knäckebröd och dricka kranvatten. Nå. Man lever bara en gång vad jag vet, jag ska göra det bästa av det. Rulla runt. Till en början i mina närmaste omgivningar, en tänkt radie om tio-femton mil. Det finns många vackra platser där jag bör kunna stå i lugn och ro inom den radien.

Körklar
Men hej! Man får chansa och lära sig av misstagen. Önska mig lycka till!
/grandebarda